om att torsdagar som denna gör mig stum någonstans i halsgropen.

idag när jag kom hem efter att jobbat 18 timmar märkte jag att mitt element droppade vatten. och jag har massa att tvätta, och damm att dammsuga. packa ner några snygga, sköna kläder. (som en underbart vacker vit plisserad klänning med långa armar och svarta prickar. och såklart skorna som är snyggast i världen. som jag hade på fina vännens bröllop och som går att dansa och gå med i timmar utan att bli trött. 70-tal, skinn och kork-kilklack är allt en bra kombo). träna lite med det fina laget. träffa den vackra och pussa på honom. och sedan vakna ihop och ta bilen ner mot stora staden i danmark. det är nervöst och härligt. och så jag längtar. så helgen blir nog allt fin.

skriv mig något fint eller pepp. kram på er!


.

om att ensamma lördagskvällar kan vara så fantastiskt vackra.

just precis nu är jag fullkomligt fylld av glädje. sitter mätt i soffan. har bakat foccaciabröd med mycket oliver, vitlök och rosmarin. druckit te. stickat något som skall bli ett par tofflor. jag har tänkt på min kille och längtar efter honom sådär ruskigt mycket. och han säger så vackra ord, känner mig så älskad i hans närhet. och i morgon blir det några timmars jobb och sedan bokmässan med den gladaste av vännerna. kanske lite vin efter det. och sedan skall jag få pussa den fina.

så lustigt att kvällen slutar såhär. det hade inte hänt för ett år sedan. när jag hem från jobbet kände jag en så stark oro i kroppen. lördag och ensam i soffan har så länge betytt tårar och ångest för mig att jag fortfarande tänker så ibland. det lustiga är ju att sånt händer så sällan här i mitt egna nya hem. och jag är så glad över det. över att jag kan "bestämma" över mig. när oron kommer kan jag ofta stoppa den och istället låta mig ha en härlig kväll i soffan, baka, tända ljus och njuta av att jag, bara jag är här. tänk om jag hade fått öva på detta redan som 20 åring.

om att denna torsdag är en lördag & att det borde vara min tur nu.

att inte veta om något skall börja eller sluta. och somna i en varm säng och oroa sig för om jag vaknar till väckarklockan alldeles för tidigt nästa morgon. vakna av händer och ligga trött och tyst och få höra att jag är värd det han ger mig. och samtidigt vill jag sluta jobba kvällar, nätter, helger för jag blir mer och mer bitter och trött. det passar mig inte alls. och jag köper den vackraste koftan. men jag kan inte bestämma mig för om jag skall låta kärleken ta mig helt eller om jag skall vara arg på mitt jobb. så jag tar och börjar sticka på ett par strumpor. drömmer lite. om framtiden. för den finns nu. låter disken stå kvar smutsig och struntar i att vika mina nytvättade kläder. och jag skall ta mina sista tjugolappar och köpa mig sockerkaksingredienser och avokado. tänka på kvällen och träningen med de glada vännerna (trots att jag är arg på att jobbet gör så jag inte kan spela match i helgen och de kommande fyra helgerna). tänka på fredag och bokmässa, träffa fina vännen och sticka hos en annan fin vän. och jag märker hur mycket jag har att vara lycklig över.


.

när jag trodde på människor.

just nu är jag så trött. så fruktansvärt trött. på att jag tänker så fel kring mina medmänniskor. på att jag är naiv och har förutsatt att åtminstone den allra största delen av vår befolkning tycker att jämlikhet, solidaritet och rätt till ett bättre skydd vid sjukdom (vi alla kan drabbas av) är viktigt. och då självklart viktigare än några hundralappar mer i plånboken. jag röstar på det parti jag tror att hela vårt land har mest att vinna på, inte vad JAG kommer vinna mest på. och helt plötsligt när sverigedemokraterna finns närvarande glömmer vi av hur hemska uttalanden jan- björklundspartiet gör om samma grupper. och jag blir ledsen för jag märker hur dessa förändringar drabbar dem som behöver allra mest stöd. och dem jag jobbar med är oroliga, gråter för de klarar inte av ett arbete. framförallt inte när någon annan utomstående skall bestämma när det är dags. och "utbildning skall löna sig" men varför märks det inte för dem som arbetar inom skolan och inom socialt arbete. vi har många års högskoleutbildning och tjänar inte alls så mycket som vi borde.

vill vi inte hjälpas åt för att få det bättre? någonstans har jag trott det var självklart.

.

om min vackra lördagskväll.

igår var en så fin dag. mötte upp glada högljudda vännen och två andra härliga tjejer och femton killar från klubben vi spelar i, för att fira att hösten var här. vi åt god middag, gnuggade tatueringar på varandra, skrattade högt och hade fina samtal. drack kanske alltför mycket champagne och natten blev mörk och vi gick och dansade på det glada stället. där fanns även killen och hans vänner. några hade jag aldrig träffat innan. som killens bästa vän. som kramade mig hårt och länge och sa att han hade längtat efter att träffa mig. med en härlig dialekt och glada danssteg och jag gillade honom massvis. och jag dansade robotdanser till salsamusiken och vi drack öl och öl och jag kände mig så lycklig i magen. för vissa kvällar är så enkla. bland människor som vågar vara som de är. tokiga och kära. och när jag och killens roligaste vän stod och räknade på hur många öl vi skulle köpa såg jag denna vackra tjej i baren. utstrålning som få och med en fantastisk vigselring på sitt finger. väldigt oväntat och glädjefullt!

nu blir det att laga några goda kantarellmackor och lägga mig i soffan och hoppas att rätt färg vinner.


.

en tisdag då dimman försvann vid lunch.

det är dagar i trötthet. i tystnaden och bland molnen. och på kvällen träffar jag killen. så jag känner mig omtyckt i hans sällskap. och han vågar vara sig själv, så naturlig han är. och jag flamsar och pratar för fort. fast han säger att jag är fin då. och han vet vad jag gillar och han vill göra mig glad. och vi dricker öl och äter tapas och han ser så stolt ut. och det sista jag säger innan jag somnar är att jag är så kär. men mitt i allt detta funderar jag så mycket. för den gången jag var kär sist var jag så ovetandes om allt. då fanns enbart kärleken, nu finns så mycket annat. och det andra är mest stress och jobbfunderingar och pengar och om papper. så allt är upp & allt är ner. kanske är det så det är som vuxen. och ikväll kommer pappa hit och skruvar upp hyllor och tavlor. han är allt bra han.

så kram.

om varma händer, äppeltankar, randiga mössor och allt annat som ger luft i magen.

idag dricker jag kaffe ur min äppelmugg. jag funderar. och jag ringer på jobb. så idag är jag bra. vaknade av killens händer runt min kropp. så glad jag blir av honom. för han ser på mig som om han verkligen gillar mig. och igår när jag behövde händer på min rygg, låg han bakom mig i soffan och smekte bort min jobbångest med hans varma händer. men någonstans finns det en rädsla. kanske är det så många känner när nya känslor finns för någon. vet ni hur det är?

till kvällen kommer en fin vän hit och stickar. hon är bra hon. hos henne vet jag vem jag är. och idag så kom ett paket hem till mig. med randiga mössor och en randig klänning. och förresten så tatuerade jag mig för någon vecka sedan. för jag vågade. bara för mig själv. och när jag tänker på mina tatueringar känner jag mig så peppad på livet. så jag andas in detta och hoppas känslan finns kvar länge länge.

kram för att ni finns.

.

om stress och sånt dumt, fast någonstans mår jag väldigt bra ändå.

jag sover hemskt oregelbundet och jobbar nätter och dagar, och det gör mig virrig. jag söker jobb och det känns hopplöst. skriva brev i timmar, ringa svåra samtal och sedan är det tyst. två månader kvar på nuvarande arbetet och stressen blir större och större. hur gör man? jag tycker faktiskt jag är en väldigt bra medarbetare, framåt, bra på att samarbete och trygg. men det känns som ingen tror mig och nu börjar jag tveka. att det skall vara så svårt att få arbete som nyutbildad 26 åring!

bokade igår nätter på hotell för mig och killen i fina köpenhamn. behöver några dagars enbart njutning. och jag hoppas att jag är piggare då och att jag har ett jobb i min blick.

skall nog sätta mig på berget här utanför i solen. se ut över staden och få luft i tankarna. det är sånt jag behöver när jag känner mig trist och tom och mest klär mig i svart & grått.


.

om att det är vackra saker som händer här nu.

och igår hände något. vi kom närmare varandra och jag kände det så tydligt. när vi går hand i hand på ICA. köper godis och allt tar sådär lång tid när vi stannar och pussar varandra i varann korsning. och vi köper stenugnsbakade pizzor och han viskar i mitt öra hur lycklig han är. och jag är så glad. och han låter mig inte sitta i soffan utan händer på min rygg. och det allra bästa jag vet är att prata länge länge i natten. och det gör vi. om allt som är viktigt och oviktigt. han är smart. och jag vet inte vad det var. men igår kände jag någon form av framtid. en framtid med mig i centrum har jag inte känt på 9 månader. det var fint och läskigt. och tankarna gjorde mig glad. nu skall jag sova en stund. duscha och möta upp vänner på stan. dricka någon öl och skratta med fina.



.